Upphovsrättslagen ger skydd åt självständiga och egenartade verk. Ett fotografi kan utgöra ett verk, men de flesta fotografierna tas under förhållanden där självständighet och egenart inte har så stor betydelse att slutresultatet skulle överstiga verkströskeln. Fotografier som förblir under verkshöjd skyddas enligt upphovsrättslagen av närstående rättigheter.
Upphovsrätten skyddar ett verk under upphovsmannens livstid och i 70 år efter utgången av hans dödsår. När skyddstiden tar slut får verket utnyttjas av alla. Det är då tillåtet att till exempel kopiera och bearbeta verket.
Principen är enkel: Sigmund Freud dog år 1939, därmed blev hans verk fria från upphovsrätt i början av är 2010. James Joyce dog 1941 och upphovsrätten till hans verk tog därmed slut i början av är 2012.
Den lagenliga skyddstiden bestäms i upphovsrättslagen. Lagen skiljer mellan sk. egentliga upphovsrättigheter (som förutsätter verkshöjd, d.v.s. självständighet och egenart) och närstående rättigheter (som ger skydd åt ekonomiska insatser). Den upphovsrättsliga skyddstiden är längre än skyddstiden för närstående rättigheter.
Närstående rättigheter avser rättigheter som ligger nära upphovsrätten. Framförande konstnärer, fotografer, producenter och framställare av kataloger och databaser får skydd av närstående rättigheter. Den största skillnaden mellan upphovsrättigheter och närstående rättigheter är i praktiken skyddstiden: närstående rättigheter har en skyddstid på 50 år från det år då verket framfördes/spelades in/fotograferades, medan upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och i 70 år efter utgången av hans dödsår.
Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported Licens.