Exempelfall: Gemensamma verk och överföring av rättigheter

Sandra, som är gymnasielärare i filosofi, har under sin karriär sammanställt en hel del stödmaterial för undervisningen. De mest lyckade materialen har hon erbjudit åt olika förläggare och en del av materialen har också publicerats. Sandra vill nu publicera en samling av allt undervisningsmaterial, men hon har problem med rättigheterna till de äldre publikationerna.

År 1998 publicerade Sandra en tunn bok om några av antikens mindre kända filosofer via sin väns förlag. Utgivningen gjordes enligt ett förlagsavtal, men i förlagsavtalet stadgades endast att boken skulle publiceras enligt villkoren i upphovsrättslagen. Sandras vän sålde senare sin affärsverksamhet till ett större förlag, som fortfarande har exemplar av boken i sitt förråd. Vilka rättigheter har Sandra överlåtit till förlaget och får hon ta med bokens innehåll i den nya publikationen?

År 2001 skrev Sandra tillsammans med samhällskunskapsläraren Johanna en lättförståelig bok om Sokrates’, Platons och Aristoteles’ tankar om samhället. Boken gavs ut på eget förlag och marknadsfördes främst till filosofilärare. Sandra fick senare veta att Johanna omkommit i en olycka och lämnat efter sig ett stridigt dödsbo. Får Sandra använda det gemensamma verket i sin egen publikation, trots att Johannas arvingar inte gett tillstånd till användningen av verket?

År 2005 skrev Sandra en bok om existentialism och moderna filosofer, som publicerades via ett litet förlag. Förlaget betalade ersättningen på en gång. Det skrevs ett avtal om utgivningen, enligt vilket förlaget fick en uteslutande rätt till alla existerande och senare uppkommande rättigheter till verket. Vika rättigheter har Sandra kvar och vilka möjligheter har hon att utnyttja verket?

År 2008, då Sandra arbetade som filosofilärare i Sibbo Gymnasium, sammanställde Sandra själv hela undervisningsmaterialet för kursen i filosofi. Då Sandra slutade arbeta vid skolan berättade rektorn för henne om kommunens riktlinje att upphovsrätten till verk som skapats i arbetet tillhör kommunen, eftersom en arbetsgivare har rätt till det arbetsresultat som uppstår i arbetet. Sandras arbetsavtal innehöll inga bestämmelser om sammanställning av undervisningsmaterial och upphovsrätt i förhållande till arbetet. Hon antar ändå att upphovsrätten till arbetet övergick till arbetsgivaren i samband med att hon tillät sina kolleger använda materialet. Viken rätt har arbetsgivaren till sådana verk som arbetstagaren har skapat och som hör till arbetsuppgifterna? Kan upphovsrättigheterna övergå utan ett avtal?

Sandra känner sig nu mycket efterklok. Hur kan man bäst försäkra sig om att verk som man själv har skapat också i framtiden kan användas utan problem?

Svar

Upphovsrätten tillkommer upphovsmannen, men det är inte alltid klart vem som i sista hand innehar rättigheterna. De ekonomiska rättigheterna som hör till upphovsrätten kan överlåtas helt eller delvis. Rättigheterna kan också överlåtas i mycket små delar. Upphovsmannen kan till exempel överlåta en tidsbunden rätt att framställa exemplar av ett verk och göra verket tillgängligt genom att sprida exemplar av verket till allmänheten (ett för upphovsmannen förmånligt förlagsavtal). Rättsöverlåtelsen kan vara fullständig, d.v.s. varken upphovsmannen eller någon annan än den som innehar rättigheterna till verket har rätt att utnyttja verket. Rättsöverlåtelsen kan också vara partiell, d.v.s. upphovsmannen överlåter endast nyttjanderätten till en viss användning och behåller själv rätten att använda verket och att överlåta samma nyttjanderätt till andra. Den som förvärvar nyttjanderätten till ett verk får inte överlåta rättigheten vidare eller ändra verket, om det inte uttryckligen har avtalats om det i överlåtelseavtalet. Det är också möjligt att genom avtal överlåta alla rättigheter till ett verk. En sådan överlåtelse kan ändå leda till oenighet om vilka rättigheter som egentligen har överlåtits. Vissa av upphovsmannens rättigheter åtnjuter ett så starkt skydd att de inte övergår till förvärvaren (moraliska rättigheter) eller att de inte övergår utan ett uttryckligt stadgande i avtalet (vidareöverlåtelserätt och ändringsrätt). Det kan också hända att det uppstår nya sätt att utnyttja verket i takt med att tekniken utvecklas och det kan hända att dessa nya sätt att utnyttja verket inte kunde förutses då avtalet ingicks, vilket kan leda till oklarheter om vem som har rätt till de nya nyttjandesätten.    

Upphovsrättens olika överlåtelseformer kan klargöras med hjälp av exemplen som nämndes ovan.

År 1998 ingick Sandra ett förlagsavtal där hon avtalade om utgivningen av hennes bok, men villkoren för utgivandet lämnades öppna. Då inget annat har avtalats tillämpas bestämmelserna om förlagsavtal i upphovsrättslagen (31§-38§). Förlaget får, enligt bestämmelserna i upphovsrättslagen, en uteslutande rätt av upphovsmannen att ge ut verket i två upplagor. Om förlaget har gett ut boken enligt bestämmelserna och fortfarande har exemplar av boken i sitt förråd, har upphovsmannen inte rätt att ge ut boken i samma form (i detta fall som en bok). I det förevarande fallet har förlaget senare sålt sin affärsverksamhet till ett större förlag. Förlagsavtalet mellan upphovsmannen och det ursprungliga förlaget ger inte förlaget någon rätt att överlåta utgivningsrätten vidare, men enligt 28 § i upphovsrättslagen får en upphovsrätt överlåtas i samband med överlåtelse av rörelse. Eftersom förlaget har gett ut verket i enlighet med avtalet och förlaget (eller efterföljaren) fortfarande har osålda exemplar av verket i sitt förråd, har Sandra inte rätt att ge ut verket i samma form. Hon får ändå ta in verket i ett samlingsverk då 15 år förflutit från utgivningsåret.

När ett verk har flera upphovsmän, vars skapande arbete inte kan åtskiljas som självständiga verk, är det fråga om ett gemensamt arbete. Alla upphovsmän har då upphovsrätt till verket och de måste alla ge sitt tillstånd till användningen av det. När en upphovsman dör övergår hans upphovsrätt till upphovsmannens arvingar, som i sin tur har rätt att bestämma över användningen av verket tillsammans med de andra upphovsmännen. I fråga om verket från år 2001 måste Johannas dödsbodelägare ge tillstånd för publikationen, om inte Johanna redan överlåtit upphovsrätten vidare till en tredje part.

När alla möjligheter att utnyttja ett verk har överlåtits, har upphovsmannen endast moraliska rättigheter till verket. Dessa rättigheter ger inte en möjlighet att utnyttja verket, utan endast en begränsad rätt att ingripa i användningen av verket om användningen kränker upphovsmannens moraliska rättigheter. Eftersom Sandra har överlåtit alla rättigheter till verket mot en engångsersättning har hon inte rätt att använda verket i den nya publikationen. Om hon vill använda materialet i den nya utgivningen  måste hon be om tillstånd av upphovsrättsinnehavaren.

Upphovsrätten övergår inte ensidigt till arbetsgivaren. Arbetsgivaren kan på basis av arbetsförhållandet endast få en begränsad rätt att utnyttja verket i arbetsgivarens normala verksamhet. Även om kommunens verksamhet är mångsidig, har kommunen som arbetsgivare till en lärare endast rätt att använda lärarens verk i undervisningsverksamhet. Kommersiell förlagsverksamhet kan inte anses utgöra normal undervisningsverksamhet och Sandra har därmed rätt att ge ut verket, om inte annat har avtalats. Upphovsrätten övergår inte genom att låta arbetskollegorna eller arbetsgivaren använda verket. Det är således fortfarande möjligt för Sandra att använda det undervisningsmaterial som hon sammanställt. Att sammanställa undervisningsmaterial hör i och för sig inte till en lärares arbetsuppgifter, om inte annat har bestämts i arbetsavtalet eller tjänsteföreskrifterna. Arbetsgivaren kan ändå inte hindra Sandras planer att ge ut undervisningsmaterial som hon själv har sammanställt.

När man överlåter upphovsrättigheter är det bra att tänka på hur vida rättigheter man är färdig att överlåta. Man ska inte förhålla sig lättsinnigt till en fullständig överlåtelse. En fullständig överlåtelse innebär helt enkelt antingen att upphovsmannen inte längre har status som upphovsman i förhållande till de ekonomiska rättigheterna till verket eller att det är juridiskt oklart hur vid överlåtelsen egentligen är. Att överlåta nyttjanderätten till ett verk är ofta det bästa sättet att avgränsa överlåtelsen. I fråga om gemensamma verk är det bäst att på förhand avtala om hur det gemensamma verket får utnyttjas i framtiden, för det fall att upphovsmännen tappar kontakt med varandra.