Exempelfall: Rättigheterna till en ljudinspelning

Staffan studerar ivrigt audiovisuell kommunikation och använder kunskaper som han lärt sig i skolan också på fritiden. Han har skrivit ett flertal sketcher, som han tagit upp på band tillsammans med sina kompisar. Staffan editerar sketcherna själv och laddar upp dem som en poddsändning på sin webbsida, för att alla ska ha tillgång till dem. Största delen av det ljud som används på poddsändningarna har Staffans själv skapat, men han har också lånat en del bakgrundsljud från olika multimediaskivor och webben. Staffan försöker respektera upphovsrätten och använder ljud som någon annan bandat endast då ljudet inte är en del av ett verk, till exempel ljud från djur eller maskiner. Staffan använder också musik i sina poddsändningar som han själv spelar och bandar in för att undvika upphovsrättsliga problem. Vilket skydd har ljudinspelningen? Undviker Staffan de upphovsrättsliga problemen genom att själv spela musiken som han använder i poddsändningarna, eller finns de något som han inte har beaktat? Vilka rättigheter skulle Staffan kränka om han använde musik som har bandats in av någon annan?

Poddsändningar och radiosketcher utgör ofta som en helhet upphovsrättsligt skyddade verk. Dessutom kan skilda delar av sändningen vara upphovsrättsligt skyddade eller få skydd av närstående rättigheter beroende på helheten.

Staffan får en bra arbetsplats tack vare sin utbildning, och han skapar efter det ljudinspelningar och ljudeffekter åt sin arbetsgivare. Han vill också använda sina arbetsresultat i några av hans egna projekt. Vilken rätt har Staffan till de ljudinspelningar som han har skapat i arbetet?

Svar

Ljudupptagningar får skydd av närstående rättigheter och tillkommer den som producerat upptagningen. Producentens skydd motsvarar ett verks upphovsrättsliga skydd, men skyddstiden är den samma som för ett fotografi, d.v.s. 50 år räknat från det år då upptagningen ägde rum. Skyddet förutsätter inte att ljudet som spelats in utgör ett verk, utan allt ljud som tagits upp får skydd. Ljudupptagningens skydd kan uppstå direkt åt ett företag och uppstår sällan åt den som gjorde det mekaniska arbetet vid inspelningen. Skyddet uppstår åt den som svarar för inspelningens ekonomiska satsning. Ljudupptagningens skydd skiljer sig därmed från det upphovsrättsliga skyddet och skyddet för ett fotografi. 

Flera rättigheter hör samman med ljudupptagningar. Förutom producentens skydd kan det vara fråga om upphovsrättsligt skydd för varje verk som ingår i ljudupptagningen. I fallet försöker Staffan undvika användningen av ljudupptagningar när upptagningen innehåller ett verk, d.v.s. någon annans upphovsrätt. Han försöker också undvika att göra intrång i upphovsrätten genom att själv spela den musik som han använder i poddsändningarna. Men det går inte att undvika kränkningarna på detta sätt, när Staffan använder ljudeffekter utan ett särskilt tillstånd kränker han producentens rättigheter. Att själv spela musiken och ta upp den på band ger inte heller rätt att använda kompositionen utan tillstånd, eftersom kompositören har upphovsrätt till sitt verk.

Eroa Pirkosta sketchen, som kan nämnas som ett exempel på rättigheter som hör samman med ljudupptagningar, innehåller flera rättigheter. Den innehåller manusförfattarens rätt till sitt skriftliga verk, tonsättarens rätt till sin komposition, den utförande konstnärens rätt till sitt framförande (närstående rättighet), producenternas rätt till sina ljudeffekter (om ljuden har tagits upp skilt, närstående rättighet) och producentens rätt till poddsändningen som helhet (närstående rättighet). Dessa rättigheter kan ha uppstått till olika personer eller till en och samma upphovsman om han har en avgörande roll för rättigheternas uppkomst.

Eftersom ljudproducentens rätt inte uppstår till den som arbetar med det mekaniska inspelningsarbetet, utan till den som bär det ekonomiska ansvaret, får den som arbetar med ljudupptagningar ofta ingen rätt till upptagningen. Staffan har därmed inte en producents rätt till de ljudupptagningar som han skapat inom sitt arbete. Han kan ändå få skydd som en utövande konstnär eller som upphovsman till ett verk, om ljudupptagningen utgör ett skyddat verk. Ljudeffekter utgör ändå sällan upphovsrättsligt skyddade verk.