Vilka rättigheter får en elev till arbeten som han/hon skapar i skolan? Hur kan skolan eller någon annan använda elevernas verk? Är studieprestationerna offentliga eller icke offentliga? Denna artikel behandlar elevernas verk och det skydd som dessa arbeten får. Du kan läsa mera on skyddet för enskilda studieprestationer i artiklarna "Arbeten som görs under lektionen" och "Lärdomsprovsarbeten".
Elever skapar en stor mängd olika verk i skolan. Enligt lagen uppstår upphovsrätten direkt till den som har skapat verket oberoende av upphovsmannens ålder. Utgångspunkten är alltid att en elev får upphovsrätt till ett arbete som han/hon skapat som är självständigt och egenartat. Upphovsrätten kan endast övergå till skolan genom ett skilt avtal. Vid användning av verk som har skapats av en minderårig ska vanligtvis avtal ingås med den minderåriges vårdnadshavare.
Äganderätt och upphovsrätt
Ur en upphovsrättslig synvinkel spelar det ingen roll huruvida ett verk har skapats under lektionen eller på fritiden. En elev har alltid upphovsrätt till sina verk. Det är ändå bra att komma ihåg att upphovsrätt och äganderätt är två skilda rättigheter.
Till exempel materialet för en skulptur som har skapats i en konstskola kan tillhöra skolan. Därmed har skolan äganderätt till materialet och eleven upphovsrätt till sitt arbete. Det kan vara bra att avtala om äganderätten i förväg för att undvika en situation där skolan har verket i sin besittning men eleven har upphovsrätt till verket – då kan ingendera parten utnyttja verket ordentligt.
Utgångspunkten vid gratis utbildning är att äganderätten till materialet övergår till eleven samtidigt som materialet överlåts. Skolan har därmed ingen äganderätt till en ritning som skapats under konstlektionen eller till ett pennställ som skapats på en slöjdlektion i skolan. Vid avgiftsbelagd utbildning lönar det sig på förhand att skilt ingå avtal gällande äganderätten.
Det är möjligt att avtala
Studieprestationerna kan ibland ha ett kommersiellt värde, och ofta kan läroanstalten även vara intresserad av att använda ett verk senare i undervisningen eller i samband med marknadsföringen av läroanstalten.
Då ett verk används kommersiellt är huvudregeln klar: eleven bestämmer själv hur verket får användas. Enligt upphovsrättslagen är det ändå möjligt att överlåta de ekonomiska rättigheterna till ett verk. En elev kan alltså överlåta sina rättigheter till någon annan. Skolan har ändå ingen prioritetsrätt i detta skede. En elev kan alltså fritt avtala om den kommersiella användningen av ett verk även med en utomstående part.
Elevernas arbeten får inte heller användas i undervisningen utan elevernas tillstånd. Eftersom eleverna inte är i ett arbetsförhållande till skolan förutsätts det ett skilt tillstånd för användningen av ett verk i undervisningen. Användningen av ett verk som skapats av en elev förutsätter alltid att användningen har avtalats om på något sätt. Det ställs inga formkrav för avtalet och i vissa fall kan användningen anses vara tillåten på grund av s.k. konkludent handlande dvs. tyst godkännande av användningen. Du kan läsa mera om detta i artikeln "Arbeten som skapas under lektionen".
Skolans konserter eller marknadsföring på skolans webbsidor är oftast inte en kommersiell verksamhet, men samtidigt tillhör dessa inte undervisningen. Eleven måste därmed alltid ge ett skilt tillstånd för användningen av hans eller hennes verk inom dessa "gråa områden".
Grupparbeten och moraliska rättigheter
Det skapas ofta också grupparbeten i undervisningen. Ett verk som skapats tillsammans av flera upphovsmän är ett gemensamt verk. Alla upphovsmän till verket bestämmer gemensamt över användningen av verket och vid användningen av ett grupparbete måste därmed avtalas med alla de enskilda upphovsmännen.
Till sist är det bra att komma ihåg att det endast är de ekonomiska rättigheterna som är möjliga att överlåta med ett avtal. De moraliska rättigheterna till ett verk förblir alltid hos upphovsmannen. Därmed måste källan och upphovsmannens namn alltid nämnas då verket används. Verket måste också användas i enlighet med god sed och på ett sätt som inte är kränkande för upphovsmannen.